I uppsatsen utreder vi hur ett balanserat styrkort fungerar som styrmedel i ett kunskapsföretag. I den teori som finns om kunskapsföretag stÄr det ingenstans att det balanserade styrkortet Àr ett sÀtt att styra kunskapsföretag pÄ. Trots detta upptÀckte vi att flera kunskapsföretag anvÀnder sig av det balanserade styrkortet. Genom att göra intervjuer pÄ Ernst & Young, vilket Àr ett kunskapsföretag som anvÀnder sig av det balanserade styrkortet, fick vi en inblick i hur styrkortet fungerar i verkligheten. Vi kom fram till att för att styrningen med det balanserade styrkortet ska fungera i kunskapsföretag, bör ett företag i första hand styras med hjÀlp av friare styrformer, sÄ som mÄlstyrning och deltagande, dÀr de anstÀllda har sjÀlvstÀndighet och frihet.

Under de senaste Ären har det balanserade styrkortet fÄtt stort intresse i svenska kommuner som ett styrverktyg för att effektivisera och öka prestationsförmÄgan. DÄ politiker har det övergripande ansvaret över medborgarna i kommunen Àr det viktigt att de behÀrskar styrverktyget. Syftet med denna uppsats Àr att ur ett politiker- och tjÀnstemannaperspektiv identifiera hur det balanserade styrkortet fungerar för kommunala politiker som styrverktyg och beslutsunderlag. VÄr studie grundar sig pÄ en fallstudie av tre svenska kommuner. I studien framkom det att politikerna genom anvÀndandet av det balanserade styrkortet erhÄller ett bra verktyg för att styra och fatta beslut.

Den hÀr studien belyser hur Ätta chefer i Göteborgs Stad anvÀnde det balanserade styrkortet som styrmedel. Inledningsvis presenteras styrning allmÀnt och sedan beskrivs verksamhetsstyrning och balanserat styrkort djupare. Syftet var att ta reda pÄ hur chefer anvÀnder det balanserade styrkortet för att styra verksamheten och vÄr forskningsfrÄga lyder: ?PÄ vilket sÀtt anvÀnder chefer i Göteborgs Stad det balanserade styrkortet för att styra verksamheten??I det teoretiska avsnittet behandlas olika teorier om styrning samt det balanserade styrkortet. Dessa utgör vÄrt verktyg för att analysera de insamlade data som vi har fÄtt fram genom intervjuer med olika chefer.

Inom den offentliga sektorn har det skett stora förÀndringar vilket innebÀr att det stÀlls högre krav pÄ att mynigeterna Àr effektiva. Detta har lett till ett krav pÄ reformering inom den offentliga sektorn. Denna reformering har i sin tur lett till ett ökat intresse för olika koncept och nya ideer. Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga det balanserade styrkortets livscykel inom en offentlig organisation med fokus pÄ olika förklaringar till varför de avvecklar konceptet. För att kunna uppfylla syftet valdes polisen som fallobjekt.

De enbart finansiella styrsystemen kritiserades av Johnson och Kaplan (1991) vilket ledde till att Kaplan och Norton (1992) utvecklade det balanserade styrkortet. Det balanserade styrkortet avser att mÀta bÄde finansiella och operationella prestationer för att fÄ en helhetsbild över företags prestationer. Bankbranschen Àr stÀndigt förÀnderlig och konkurrensutsatt, vilket ökar behovet av kompletta styrsystem för att mÀta bankernas prestationer. Det balanserade styrkortet har utvecklats frÄn ett mÀtsystem till ett strategiskt verksamhetsstyrningsverktyg. För att anvÀnda det balanserade styrkortet som ett strategiskt verksamhetsstyrningsverktyg Àr fyra processer centrala, översÀtta visionen, kommunicera och lÀnka, verksamhetsplanering samt uppföljning och lÀrande. Denna studie baseras pÄ en fallstudie av Nordea Bank AB?s rÄdgivningskontor i UmeÄ som Àmnar undersöka hur banken anvÀnder det balanserade styrkortet som strategiskt verksamhetsstyrningsverktyg.

I dagens kunskapsintensiva verklighet krÀvs att organisationer har förmÄga till en god intern samverkan och ett stÀndigt pÄgÄende lÀrande. För att lyckas med detta krÀvs en samverkan mellan ledning och medarbetare och att medarbetarna ser positivt pÄ de stÀndiga förÀndringarna. En fungerande kommunikation Àr en av förutsÀttningarna för att ge medarbetarna insikter om förÀndringarnas betydelse. Det balanserade styrkortet Àr om det anvÀnds pÄ ett korrekt sÀtt, ett verktyg som kan hjÀlpa organisationer att kommunicera ut olika budskap till dess medarbetare. Syftet med denna uppsats Àr att se hur medarbetarna i en organisation upplever att kommunikationen har förÀndrats efter en implementering av det balanserade styrkortet.

Abstrakt/SammanfattningTitel: Det balanserade styrkort ?den omedvetna anvÀndningen i smÄ och medelstora företag.NivÄ: KandidatuppsatsFörfattare: Elin Karlsson & Evelina LarssonHandledare: Stig Sörling & Tomas KÀllquistDatum: 2014 augustiProblem: Det har forskats en del kring det balanserade styrkortet och dess anvÀndning i smÄ och medelstora företag. Det kan Àven finnas en omedveten anvÀndning dÄ mÄnga chefer i dessa mindre företag inte Àr medvetna ombegreppet-Det balanserade styrkortet.Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att belysa den omedvetna anvÀndningen av de processersom finnsi det balanserade styrkortet i smÄ och medelstora företag.Metod: Vi valde att först göra en förstudie för att fÄ en första kontakt med företagen. I detta skedevalde vien kvantitativ metod i form av enkÀter. Vi skickade enkÀterna till alla registrerade smÄ och medelstora företag som fanns i Vimmerby kommun, vilket utgjorde54 stycken.

För att företag ska nÄ framgÄng gÀller i de flesta fallen att verksamhetsstyrningen Àr tydlig och vÀl utarbetad. Strategin bör vara kopplad till mÄl och indikatorer som talar om huruvida företaget Àr pÄ rÀtt vÀg eller ej. Inom den konservativa installationsbranschen relateras detta arbete ofta till den traditionella ekonomistyrningen. Det balanserade styrkortet Àr en teoretisk modell utarbetad för att balansera upp styrningen och inte bara se till det finansiella.Syftet med studien Àr att genom det balanserade styrkortet visa pÄ ett konkret förslag hur arbetet med en mer balanserad styrning kan tillÀmpas. Arbetet har baserats pÄ den undersökning i form av intervjuer samt enkÀter som gjorts pÄ fallföretagets östra region.Studien har visat pÄ flera olika framgÄngsfaktorer över styrkortets perspektiv dÀr respondenterna ofta varit eniga om vad NVS bör utveckla.

Allteftersom det balanserade styrkortet vunnit allt fler anhÀngare sÄ har likasÄ informationsteknologin (IT) för att stödja det balanserade styrkortet ocksÄ fÄtt större fokus. FastÀn mÄnga sÀger att IT-stödet Àr en vÀldigt liten del av sjÀlva styrkortet i en organisation finns det ÀndÄ dÀr. För att det ska nÄ framgÄng krÀvs det ocksÄ att man inte förbiser dess existens. Syftet med rapporten Àr att i samband med det balanserade styrkortet, beskriva hur detta stöds med hjÀlp av IT, samt förklara hur man har valt att automatisera aktiviteter och nÀr man valt att implementera IT. Fallstudien visade pÄ att man i mÄnga fall har god nytta av IT-stödet för det balanserade styrkortet, men att det ocksÄ i vissa fall kan vara bÀttre med manuellt arbete, utan direkt inblandning av IT.

Syfte ? Syftet med denna studie Àr att skildra de framgÄngsfaktorer och problem som kan uppstÄ vid implementeringen av det balanserade styrkortet inom en division i ett svenskt landsting. Vi avser Àven att undersöka i vilken omfattning det balanserade styrkortet har spridits inom organisationen. Metod ? För att uppnÄ vÄrt syfte ansÄg vi att en kvalitativ fallstudie var passande. En fallstudie Àr att föredra om man vill studera och öka förstÄelsen av en specifik hÀndelse eller plats.

Det balanserade styrkortet Àr ett redskap som har anvÀnts av organisationer vÀrlden över. Ett av de syften styrkortet har Àr att kommunicera organisationens strategi och vision bland alla anstÀllda, vilket innebÀr att det ska göras över mÄnga organisatoriska grÀnser. Dessa organisatoriska grÀnser skiljer sÄ kallade sociala vÀrldar Ät. I detta verk har vi undersökt om styrkortet kan agera grÀnsobjekt mellan sociala vÀrldar, det vill sÀga om styrkortet kan finnas i och tillfredsstÀlla informationsbehoven av dessa vÀrldar. GrÀnser mellan sociala vÀrldar Àr dessutom av olika typer som stÀller olika krav pÄ kommunikation.

Bakgrund: Sedan mitten pÄ 1900-talet har mÄnga faktorer kommit att pÄverka organisationers sÀtt att samordna och organisera sig. FörÀndringstryck sÄsom expanderade organisationer ledde till företags och organisationers ökade behov av ledning och styrning för att bli mer effektiva, vilket resulterade i nya styrningsverktyg som kunde hantera dessa förÀndringar. Ett av dessa var det balanserade styrkortet som denna uppsats kommer att behandla. Det balanserade styrkortet kom att bli ett populÀrt styrverktyg inom den offentliga sektorn, speciellt inom hÀlso- och sjukvÄrden. De finns dock ett flertal forskare som hÀvdar att det balanserade styrkortet inte har kapacitet att hantera den offentliga sektorns komplexitet och heterogena utformning.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara hur balanserade styrkort införts i FolktandvÄrden i Uppsala lÀn.

Det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka ett beslut om att adoptera en ny styrmodell. Dessa faktorer kan vara allt frÄn internt upplevda problem till att olika externa aktörer pÄverkar organisationer i valet av styrmodell. Syftet med denna uppsats Àr att genom en kvalitativ studie identifiera viktiga faktorer bakom en kommuns beslut att adoptera det balanserade styrkortet och vilka förvÀntningar som finns pÄ den nya styrmodellen. Syftet med uppsatsen Àr Àven att genom en kvantitativ studie undersöka om det finns samband mellan motiven till adoption av det balanserade styrkortet och hur tillfredstÀllda organisationer blir med den nya styrmodellen. Uppsatsen utfördes med det analytiska metodsynsÀttet som basmetodsynsÀtt och aktörssynsÀttet som komplementÀr.

Det balanserade styrkortet Àr ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlÀtta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens lÄngsiktiga mÄl. Ledningen för Landstinget i VÀrmland beslutade Är 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början pÄ landstingsnivÄ och sedan vidare ner till lÀnsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivÄ. VÄrdcentralen Rud Àr en av Landstinget i VÀrmlands verksamheter pÄ enhetsnivÄ och tillhör lÀnsverksamheten allmÀnmedicin. Hösten Är 2005 blev det aktuellt för vÄrdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort.Studiens syfte Àr att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillÀmpas i organisationen Landstinget i VÀrmland samt en av dess enheter, VÄrdcentralen Rud.

Det balanserade styrkortet Àr ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlÀtta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens lÄngsiktiga mÄl. Ledningen för Landstinget i VÀrmland beslutade Är 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början pÄ landstingsnivÄ och sedan vidare ner till lÀnsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivÄ. VÄrdcentralen Rud Àr en av Landstinget i VÀrmlands verksamheter pÄ enhetsnivÄ och tillhör lÀnsverksamheten allmÀnmedicin. Hösten Är 2005 blev det aktuellt för vÄrdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort.Studiens syfte Àr att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillÀmpas i organisationen Landstinget i VÀrmland samt en av dess enheter, VÄrdcentralen Rud.